Så vill vi stärka utvecklingskraften i landsbygd

Landsbygdsområden och tätorter och städer blir från ett socialt och ekonomiskt perspektiv allt mer integrerade med varandra. Landsbygderna bidrar till utveckling och hållbar tillväxt i städer och tätorter, på samma sätt som städer och andra tätorter är viktiga för landsbygdernas utveckling och tillväxt. Många människor lever sina liv både på landsbygden och i en stad eller annan tätort och inte bara på den ena eller andra platsen. Ny teknik och bättre infrastruktur möjliggör ökade kontakter mellan människor och mellan företag oavsett var de befinner sig.

Exempel på detta är arbetspendling, distansarbete eller distansstudier, åtkomst av tjänster och service via Internet, etc. Denna utveckling påverkar hur landsbygsfrågor måste behandlas.

Politiken måste kunna hantera och främja ett ökat samspel och fler länkar mellan landsbygder, tätorter och städer. Landsbygdsfrågorna blir därför allt mer integrerade i andra politikområden. Samtidigt finns det grundläggande skillnader mellan städer och landsbygder, till exempel har landsbygderna vissa särskilda resurser, förutsättningar och utmaningar. För att uppnå målet om en hållbar tillväxt i alla delar av Sverige måste därför landsbygdernas ”särskildheter” hanteras i det politiska systemet.

Den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdens utveckling är hörnstenar för de strategiska insatserna och ger de grundläggande målen och prioriteringarna för strategin. Båda dessa politikområden har ett geografiskt perspektiv, vilket medför att det vid planering och genomförande av åtgärder tas stor hänsyn till de varierande förutsättningar som finns i olika delar av Sverige. De har också ett tvärsektoriellt perspektiv, som ger dem en sammanhållande funktion i samarbetet mellan  samhällssektorer och mellan politiska områden som är viktiga för landsbygdsutvecklingen.
Den regionala tillväxtpolitikens mål är ”Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft”. För att uppnå detta mål är strategiska och samordnande insatser på lokal, regional och nationell nivå samt ett ökat regionalt hänsynstagande inom i princip samtliga politikområden av avgörande betydelse. Den regionala tillväxtpolitiken är en aktiv  förnyelsepolitik som ger alla delar av Sverige möjligheter att utvecklas av egen kraft och bidra till det gemensammas bästa. Politiken bygger på att varje region ges ansvar och inflytande, som innebär möjligheter att växa utifrån sina egna förutsättningar.

Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013 är vägledande för det regionala tillväxtarbetet och anger riktlinjer för Europeiska unionens strukturfondsprogram i Sverige. I nämnda strategi har regeringen identifierat fyra strategiska prioriteringar: innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat  arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. Prioriteringarna ska anpassas till regionala och lokala förutsättningar. Vid sidan av dessa prioriteringar lyfter regeringen bland annat särskilt fram de unika förhållanden som präglar de glest befolkade områdena i norra Sverige. Politiken för landsbygdens utveckling styrs av visionen ”Bruka utan att förbruka”. Politiken siktar mot att öka tillväxten i landsbygdernas näringsliv på ett miljö- och resurseffektivt sätt. Den genomförs till stor del genom insatser inom det nationella landsbygdsprogrammet 2007–2013, vilket medfinansieras av Europeiska  jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Visionen preciseras ytterligare genom tre strategiska inriktningsmål:

• Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald.


• De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion.


• De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik.

Det ska vara enkelt, självklart och lönsamt att vara företagare, vilket i sin tur ska leda till fler jobb och högre tillväxt i landsbygdernas näringsliv. Regeringen bejakar och vill bland annat utveckla möjligheterna att bruka de naturresurser som finns i olika landsbygder. Resurserna ska nyttjas för att skapa tillväxt och arbetstillfällen i hela landet. Samtidigt måste resurserna brukas på ett långsiktigt och miljömässigt hållbart sätt, så att de inte förbrukas och med beaktande av höga etiska krav. Även om den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdens utveckling bidrar med de mål som utgör strategins utgångspunkter samt med många viktiga verktyg så krävs större insatser från politiken inom flera områden för att omvandla landsbygdernas resurser till hållbar tillväxt och sysselsättning.

Regeringens inriktning är därför att, i de frågor där det är relevant, på ett bättre sätt än hittills införliva landsbygdsperspektivet som en naturlig del i alla politiska områden och att skapa mervärden genom samverkan mellan olika områden. Målen inom alla politikområden måste uppnås i landsbygder, liksom i tätorter och i städer.

Förutom många av de möjligheter som finns i alla delar av landet har många landsbygdsområden särskilda tillgångar. De flesta landsbygdsområden är rika på naturresurser och råvaror. Exempelvis kan mark- och vattenresurserna användas för odling och annan produktion av biomassa vilket är viktigt för bland annat energiutvinning, industriprocesser, livsmedels- och läkemedelstillverkning. Som en följd av den nödvändiga miljö- och klimatomställningen förutses efterfrågan på förnybara resurser öka betydligt under kommande årtionden. Det kommer därför att finnas stora möjligheter för utveckling av entreprenörskap och företagande inom dessa områden, inte minst inom energisektorn. Även utvinning av andra råvaror som mineraler är av stor ekonomisk betydelse. Det finns också en stor utvecklingspotential genom fortsatt vidareförädling av produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske.

De särskilda och attraktiva natur- och kulturmiljöer samt kulturresurser som finns i många landsbygder utgör också en stor utvecklingspotential och en värdefull resurs för hela landet. Dessa miljöer ger bland annat möjligheter till ett attraktivt permanent- och deltidsboende, rekreation och rehabilitering, ett rikt friluftsliv samt en utvecklad turism. Dessa attraktiva miljöer ger även goda förutsättningar för ökat nyföretagande samt diversifiering och utveckling av befintliga företag, exempelvis inom upplevelseindustrin och tjänstenäringarna. De tätortsnära landsbygdernas goda miljöer är många gånger särskilt viktiga för växande stads- och storstadsregioners attraktivitet.

Stora ytor kan också vara en positiv utvecklingsfaktor, ibland i kombination med särskilda klimatförhållanden,
inte minst i de inre delarna av norra Sverige. I sådana områden finns exempelvis goda möjligheter för upplevelseturism och olika former av testverksamhet. En ökad trängsel i de tätbebyggda delarna av Europa och världen kan också leda till en ökad internationell efterfrågan på det som Sveriges landsbygdsmiljöer har att erbjuda, till exempel friluftsliv och naturnära upplevelser.

Vidare har den sociala ekonomin och det civila samhället stor betydelse för livet i olika landsbygder och deras utveckling. Landsbygdernas sociala och ekonomiska utveckling bygger i högre grad än tätorternas på ett samspel mellan privata, offentliga och ideella insatser. Enskilda människor, byalag, intresseföreningar, folkrörelser och organisationers engagemang skapar framtidstro och står för en ökande del av nya initiativ och nytt entreprenörskap. Exempel på detta är drift av traditionell offentlig service i samverkan med kommunerna, drift av infrastruktur samt utvecklingsarbete inom den sociala ekonomin. Den lokala nivån har också lång erfarenhet av sektorsövergripande synsätt och arbetssätt som är viktiga att ta till vara.

Det förändrade klimatet förväntas påverka hela samhällsutvecklingen, både lokalt, nationellt och globalt. Eftersom en stor del av näringslivet i landsbygdsområden är beroende av naturresurserna kommer ett förändrat klimat med stor sannolikhet att väsentligt påverka detta, både positivt och negativt.

Klimatomställningen kommer att öka efterfrågan på energiråvaror och vindkraft, samtidigt som åtgärder för att minska klimathotet, till exempel höjda el- och drivmedelskostnader, kan försvåra för landsbygder som är beroende av basindustrier och av bilen som transportmedel. Instabila väderförhållanden kan också leda till ökade skadeangrepp i jordbruksproduktionen och skador på mark och infrastruktur. Alla landsbygder karakteriseras i varierande grad av glesare bebyggelse, längre avstånd och lägre tillgänglighet än tätorter. Som tidigare nämnts kan stora ytor vara en resurs.

Men långa avstånd till kunder, leverantörer och olika former av företagsservice gör att resor och transporter tar längre tid och kostar mer för företagen än i tätbebyggda områden. Det kan innebära att tillgången till marknader begränsas för vissa företag. De långa avstånden försvårar även kontakter och informationsutbyten mellan företag. För befolkningen i landsbygder kan de längre avstånden och det låga befolkningsunderlaget också innebära lägre tillgänglighet bland annat arbetstillfällen, utbildningsmöjligheter och olika former av service samt sämre kommunikationer. Globaliseringen medför nya affärsmöjligheter, inte minst för företag i Sveriges landsbygder. Den innebär i första hand och på lång sikt stora möjligheter att nå nya marknader.

Svenska forskare inom entreprenörskap och företagande menar att många landsbygdsområden har tillväxtpotential och särskilt goda förutsättningar att genom en lokal anknytning åstadkomma något globalt sett unikt. Många landsbygdsområden har vikande befolkningstal.

Det beror främst på att fler människor dör än som föds, men för många områden också på utflyttning. I de landsbygdsområden där befolkningen minskar och åldras uppstår olika problem, exempelvis ett minskat serviceunderlag och på vissa håll arbetskraftsbrist. Men, även om den folkbokförda befolkningen i många landsbygdsområden har minskat under de senaste decennierna, så ökar närvaron av människor i många landsbygder genom deltidsboende, turism och rekreation. Med attraktiva miljöer bidrar landsbygderna även till utvecklingen i städer och tätorter genom att hela den lokala arbetsmarknadsregionens dragningskraft stärks. Många tätortsnära landsbygder har också inflyttningsöverskott. Attitydundersökningar om människors inställning till bostadsort visar också att många vill flytta till ett landsbygdsområde om de har möjlighet.

Det är mycket angeläget att i högre utsträckning än för närvarande ta till vara utrikes föddas kompetens. Inte minst i landsbygdsområden, där näringslivet på grund av en negativ befolkningsutveckling riskerar att drabbas av brist på arbetskraft. Utrikes födda är i dag underrepresenterade både som arbetstagare, näringsidkare och bosatta i landsbygder. Etablerade företagare med utländsk bakgrund har ofta svårare än andra att bland annat ordna finansiering vid investeringar. Det är därför centralt att identifiera, åtgärda och reducera hinder för att ta till vara utrikes föddas kompetens. På samma sätt är det en utmaning att bättre än i dag ta till vara såväl kvinnors och mäns som ungdomars kompetens inom olika områden.

Jämställdhet mellan kvinnor och män bidrar till ekonomisk tillväxt genom att alla människors kompetens och skaparkraft nyttjas. Ungdomar med framtidstro och entusiasm är en av landsbygdernas viktigaste tillgångar. Fler möjligheter och utmaningar presenteras under de följande avsnitten med strategiska insatser.

Ett strategiskt arbetssätt på olika samhällsnivåer är nödvändigt för att landsbygdernas utvecklingskraft ska kunna tas till vara. Den framtida utvecklingen i Sveriges landsbygder är beroende av att invånare, deltidsboende, lokala utvecklingsgrupper, företag, organisationer, kommuner, landsting, samverkansorgan, regionala självstyrelseorgan, myndigheter, regeringen och andra engagerar sig och tar sina delar av ansvaret. I denna strategi ligger fokus på hur den nationella nivån kan bidra till landsbygdernas utveckling och hållbara tillväxt. Regeringens arbete för att stärka landsbygderna bedrivs inom en rad olika sakområden. Det krävs därför insatser inom och samverkan mellan alla politikområden i relevanta sakfrågor för att landsbygdernas resurser på bästa sätt ska kunna användas till förmån för hela landets tillväxt och sysselsättning.

De åtgärder som presenteras i strategin är inriktade mot en hållbar tillväxt genom ett konkurrenskraftigt näringsliv i alla landsbygder. Förutsättningarna för kvinnor och män, unga och gamla att driva lönsamma företag, arbeta och bo i Sveriges landsbygder ska stärkas. Det ska göras på ett miljö och resurseffektivt sätt, så att resurserna brukas utan att förbrukas och med hjälp av ett förstärkt lokalt och regionalt inflytande och ansvar.

En av regeringens viktigaste uppgifter i detta sammanhang är att se till att det råder ett generellt sett gott näringslivsklimat i hela landet. Det sker bland annat genom insatser som ska bidra till ökat företagande, starkare entreprenörskap, relevant forskning av hög kvalitet och fler innovationer samt genom en god kompetensförsörjning. Regeringen måste också tillgodose behovet av särskilda insatser för geografiskt avgränsade områden för att stärka deras förutsättningar för hållbar tillväxt. Regeringen har härutöver ett ansvar för att bidra till att vissa grundläggande samhällsstrukturer upp-rätthålls, såsom robust infrastruktur, robusta kommunikationer och grundläggande samhällsservice för befolkning och företag. En grundläggande nivå på dessa ska finnas, även om det kan vara dyrare att driva sådana verksamheter och funktioner i landsbygdsområden. Regeringens åtgärder ska också bidra till attraktiva natur-, kultur- och boendemiljöer som bas för nya affärsmöjligheter och en god livskvalitet i landsbygdsområden.

I det följande presenteras de större strategiska program som finns samt ett urval viktiga åtgärder som hittills har vidtagits, eller planeras, för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Här beskrivs dels generella åtgärder som är särskilt viktiga även för landsbygderna, dels specifikt riktade åtgärder.

Det tvärsektoriella arbetet inom den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdens utveckling visar sig i strategier och program som är viktiga verktyg för politikens genomförande. Program som bidrar till en stärkt utvecklingskraft och tillväxt i Sveriges landsbygder är till exempel:

• Regionala utvecklingsprogram

• Europeiska unionens strukturfondsprogram

• Sveriges landsbygdsprogram

• Programmet för Europeiska fiskefonden

Det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) utgör en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete.

Det syftar till att binda samman olika planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlätta samverkan mellan län. Strukturfonderna är de främsta verktygen för Europeiskaunionens sammanhållningspolitik. Under programperioden 2007–2013 beräknas cirka 22 miljarder kronor av offentliga och privata medel fördelas genom åtta regionala strukturfondsprogram till projekt i alla delar av Sverige. Sveriges landsbygdsprogram 2007–2013 är det viktigaste instrumentet för att stärka landsbygdernas utvecklingsförutsättningar.

Under sjuårsperioden omfattar programmet cirka 35 miljarder kronor i offentliga medel. Till detta kommer ungefär 15 miljarder kronor i privata medel. En förstärkning av programmet fr.o.m. 2010 med cirka 700 miljoner kronor i offentliga medel förbereds för att möta framtida utmaningar.

Programmet för Europeiska fiskefonden omfattar under perioden 2007–2013 cirka 980 miljoner kronor i offentliga medel.

Kvinnors och mäns initiativrikedom och utvecklingskraft är ständiga källor till nya idéer och företag. Utvecklingsmöjligheterna hos kvinnors företagande behöver dock nyttjas bättre. Det är också mycket angeläget att i högre utsträckning ta till vara utrikes föddas arbetskraft och kompetens. Ett ökat företagande i landsbygdsområden leder till en breddning av näringslivet och ny sysselsättning, vilket i sin tur förbättrar underlagen för kommersiell och offentlig service. Härigenom blir det attraktivare att driva företag och att bo i mindre orter, vilket i förlängningen kan påverka befolkningsutvecklingen positivt.

Många av de generella förbättringar som genomförs för näringslivet i hela Sverige är av strategisk betydelse också för landsbygdsföretagen. Det gäller exempelvis skatte- och avgiftsfrågor, olika former av företagsrådgivning, regelförenklingar och insatser för förbättrad företagsfinansiering.

Det ska vara enkelt, självklart och lönsamt att driva företag. I detta sammanhang är det också viktigt att uppmärksamma näringslivets långsiktiga arbetskraftsförsörjning.

Eftersom landsbygderna i många avseenden har särskilda förutsättningar görs även särskilda insatser för vissa geografiska områden och näringar. De består bland annat av olika former av regionala företagsstöd och av åtgärder som berör näringar som har stor betydelse för landsbygdsområden. Den höga andelen solo- och mikroföretag i gles- och landsbygder gör det dessutom nödvändigt att ta hänsyn till dessa företags särskilda villkor vid val och utformning av insatser för att stärka näringslivet.

De ”gröna” näringarna är en bas för hållbar tillväxt och utveckling i många områden. Det finns en stor utvecklingspotential i fortsatt vidareförädling av produkter från ett modernt jordbruk, ett effektivt skogsbruk samt en livskraftig livsmedelsindustri och fiskerinäring. I hela världen finns också långsiktigt en ökad efterfrågan på förnybara råvaror, biomassa för energiproduktion och livsmedel. I detta sammanhang är även fortsatt utbyggnad av vindkraften en stor möjlighet. Vindkraften är en starkt expanderande näring i Sverige. Livsmedelssektorn har stora utvecklingsmöjligheter och är viktig för sysselsättningen i många landsbygdsområden. Genom att koppla samman produktions- och förädlingsleden med turism och möjligheterna till måltidsupplevelser uppstår nya utvecklingsmöjligheter. Vidare bidrar de gröna näringarna till ett öppet och attraktivt kulturlandskap.

Turistnäringen är en framtidsnäring för många landsbygder. Den växande turismen skapar efterfrågan på nya upplevelser och svenska landsbygder kan erbjuda natur- och kulturmiljöer med unika värden, tystnad och en möjlighet att komma bort från trängsel. Klimatet i stora delar av Sverige, med snö och kyla vintertid, ger konkurrensfördelar och även sommarturismen på landsbygden har stora utvecklingsmöjligheter.

Traditionella basnäringar som gruvor, stålindustrier, sågverk och pappersindustrier bidrar också till ekonomin och sysselsättningen. För dessa ofta mycket elintensiva industrier är fortsatt goda konkurrensvillkor en förutsättning. Ett konkurrenskraftigt näringsliv kräver god tillgång till energi till internationellt konkurrenskraftiga priser. Energifrågorna är samtidigt starkt kopplade till klimatförändringen. Åtgärder som leder till en ökad användning av förnybar energi är därför prioriterade.

Exempel på åtgärder för företagande:

• Det har blivit lättare att få F-skattsedel.

• Marknaden för små och medelstora företag har vidgats genom en rad valfrihetsreformer inom välfärdssektorn.

• För att öka kvinnors företagande har 100 miljoner kronor per år anslagits under åren 2007–2009.

• Företagsrådgivningen hos Almi Företagspartner AB har stärkts.

• Ökade möjligheter till rådgivnings- och kompetensutvecklingsinsatser inför start av nya och utveckling av befintliga företag har skapats inom landsbygdsprogrammet.

• ”Nystartskontor”, en tjänst som ger individuellt anpassad vägledning inför företagsstart har etablerats på många platser i landet.

• Arbetet med regelförenklingar har intensifierats, t.ex. minskar de administrativa kostnaderna inom de gröna näringarna.

• Små företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar ska underlättas, bl.a. genom införande av en praktisk vägledning.

• En översyn pågår av de sociala trygghetssystemen för företagare, med syfte att genom tydligare och rättvisare regler främja ett ökat egenföretagande.

• Företagens sociala avgifter har sänkts med en procentenhet, vilket sänker kostnadstrycket på företagen med 13 miljarder kronor om året.

• Bolagsskatten har minskats med närmare två procentenheter.

• Skattelättnader för hushållsarbete har genomförts och de ska även omfatta s.k. ROT-arbeten.

• Almi Företagspartner AB har fått kraftigt utökad utlåningskapacitet och ökade möjligheter att finansiera en större andel av små företags kapitalbehov.

• Förmånsrätten för företagshypotek har återställts och statens förmånsrätt vid återkrav av lönegaranti avskaffats.

• Det högsta beloppet för regionalt bidrag till företagsutveckling (tidigare landsbygdsstöd) har höjts till 1 200 000 kronor under en treårsperiod.

• Förbättrade möjligheter att få regionalt investeringsstöd i stödområde B har införts.

• Inom landsbygdsprogrammet kan stöd till investeringar lämnas inom en ram av fyra miljarder kronor under perioden 2007–2013.

• Det regionala transportbidraget har anpassats bättre till små företag och anslaget har höjts väsentligt.

• Företagens kostnader reduceras genom att socialavgifterna är nedsatta i stödområde A, vilket motsvarar en skattenedsättning på 640 miljoner kronor för 2009.

• Avdraget för resor mellan bostaden och arbetsplatsen har höjts.

• En utredning om den framtida arbetskraftstillgången i landsbygder ska tillsättas.

• Livsmedelssektorns konkurrenskraft stärks genom insatser för 49 miljoner kronor under 2009; för ökad export, utveckling av nya produkter, småskalig och ekologisk produktion och marknadsfrämjande.

• Insatserna inom landsbygdsprogrammet för ”mat med mervärden” stärks under åren 2009–2013 med ytterligare 30 miljoner kronor.

• Förslag om en sammanhållen klimat- och energipolitik har överlämnats till riksdagen.

• Tillståndsprocessen vid etablering av vindkraft har förenklats.

• För att öka och utveckla biogasproduktion har ett särskilt investeringsstöd inrättats inom landsbygdsprogrammet.

• Genom lägre energiskatter och program för energieffektivisering på sammanlagt cirka 14 miljarder kronor per år tillförsäkras elintensiva näringar fortsatt goda konkurrensvillkor.

• Inom landsbygdsprogrammet, fiskeprogrammet och de regionala strukturfondsprogrammen beräknas sammantaget stora belopp användas för utveckling av landsbygdsturism.

• Utveckling av regionala hästkompetenscentrum främjas under 2009 genom riktade medel inom projektet Livskraftigt hästföretagande.

Kunskap och kreativitet är avgörande för människors och samhällets utveckling. För att Sverige ska klara den internationella konkurrensen och skapa hållbar tillväxt och välstånd är det viktigt med välutbildad och kreativ arbetskraft.

Det är angeläget att fortsätta att utveckla utbildningar som är viktiga för landsbygdernas behov, särskilt dess näringsliv. I detta sammanhang är vuxenutbildningen viktig, både för samhället och för individernas livslånga lärande. Härigenom får den enskilde möjlighet att av egen kraft stärka sin ställning i samhället och arbetslivet. Staten finansierar vissa delar av vuxenutbildningen genom statsbidrag. Vidare ska universitet och högskolor genom utbildningar och forskning fungera som kraftcentrum för förnyelse och dynamik också i Sveriges landsbygdsområden.

Tillgång till miljöer och utbildningsformer för flexibelt lärande såsom lärcentrum, distansutbildningar och decentraliserade utbildningar är viktiga förutsättningar för att ge människor möjligheter att utbilda sig och för att säkerställa en långsiktig arbetskraftsförsörjning i många landsbygder. De lärcentrum som skapats på många mindre orter fungerar som studiemiljöer och mötesplatser för olika grupper av studerande. De tillhandahåller service, stöd och hjälp inför och under studietiden. Det finns en stor potential i lärcentrums roll att passa ihop utbud och efterfrågan på arbetskraft. Forskning behövs också för landsbygdernas framtid.

Landsbygdernas särskilda tillgångar i form av bland annat naturresurser, attraktiva kultur- och naturmiljöer, vidsträckta ytor, m.m. ger goda långsiktiga förutsättningar för ett ökat företagande och en ökad sysselsättning i många näringsgrenar. För att detta ska bli verklighet krävs forskning, utveckling och innovationer. Särskilt intressanta är kopplingarna mellan globala utmaningar om en hållbar utveckling och landsbygdsutvecklingens lokala inriktning. Därför behövs kunskapsutveckling inom en rad olika forskningsområden. Det har dock saknats en kritisk massa av forskare som ger nödvändiga förutsättningar för kvalificerad forskning inom området. Det saknas också organisationer och metoder för att föra ut kunskaperna till företagare och andra aktörer som är viktiga för landsbygdernas utveckling. Landsbygdernas utvecklingsmöjligheter och kunskaperna om dessa behöver därför lyftas fram bättre i forskningssammanhang.

Exempel på åtgärder för utbildning, forskning och innovationer:

• Yrkesutbildningen på gymnasial och eftergymnasial nivå har stärkts, vilket är viktigt för företag i många landsbygdsområden, som ofta har behov av personer med praktisk och hantverksmässig utbildning.

• Kommuner och landsting har fått ett tydligt lagstöd för att lämna bidrag till utbildning och forskning vid universitet och högskolor samt utökade möjligheter att medfinansiera projekt inom Europeiska unionens olika program.

• Möjligheter att stödja lärcentrum, bland annat viss verksamhet knuten till uppbyggnad av dessa, samt vissa former av decentraliserad utbildning finns genom statliga insatser.

• Inom de regionala strukturfondsprogrammen kan betydande belopp användas till forskning och innovationer och delar av dessa kan direkt eller indirekt komma landsbygder tillgodo.

• Sverige har, genom Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) initierat ett samarbete mellan forskningsfinansiärer inom Europeiska unionen på temat jordbruk, hållbar utveckling och landsbygdsutveckling.

• Formas har ett pågående forskningsprogram för utveckling av landsbygder.

• Inom landsbygdsprogrammet finns möjligheter att stödja landsbygdsföretags utveckling genom stöd för samarbeten med bland annat forskningsinstitutioner.

• Rennäringen stöds genom särskilda åtgärder för förmedling av forskningsresultat.

• Genom nya medel för forskningsfinansiering, så kallade strategiska satsningar, sker en kraftig ökning av forskningsmedlen för områden av vikt för landsbygdernas utvecklingsmöjligheter.

Tillgänglighet till grundläggande service för kvinnor, män och företag är en av många förutsättningar för hållbar tillväxt i alla delar av landet. Insatser som syftar till en god tillgänglighet till kommersiell och offentligt service är därför viktiga för att skapa miljöer där det är attraktivt att bo och arbeta samt starta och driva företag. Under senare år har det därför genomförts en rad åtgärder för att till exempel stärka och utveckla butiker i många landsbygder.

Det är viktigt att stärka butiker och drivmedelsstationer som har strategisk betydelse för varuförsörjningen. Det är också viktigt att alla i Sverige, oavsett bostadsort, har tillgång till offentligt finansierad service. Insatserna inom serviceområdet ska därför utvecklas genom en mängd åtgärder, som tillsammans bidrar till en god tillgänglighet.

Nya samverkanslösningar mellan servicegivare och nya lösningar med hjälp av modern informationsteknik utvecklas ständigt. Ibland kan en något sämre fysisk tillgänglighet ersättas med en kvalitativt sett bättre tillgång till service, till exempel med hjälp av kvalificerade IT-lösningar.Landsbygdernas sociala och ekonomiska utveckling bygger i högre grad än tätorternas på samverkan mellan privata, offentliga och ideella aktörer. Samverkanslösningar ser olika ut beroende på skilda lokala och regionala förutsättningar. Det kan till exempel gälla alternativa driftsformer och samverkan mellan kommuner, näringslivet och föreningslivet.

Även inom områdena vård och omsorg ser regeringen positivt på valfrihet, flexibilitet och lokalt anpassade lösningar. De är viktiga i landsbygdsområden där servicen ofta är gles och befolkningsunderlaget begränsat. Ett antal reformer inom dessa områden syftar till att öka kvinnors och mäns valfrihet och därigenom deras möjligheter att finna flexibla lösningar som passar just deras livssituation.

Exempel på åtgärder för service och förnyad välfärd:

• Regionala serviceprogram införs för att samordna insatser för ökad tillgänglighet till kommersiell och offentlig service i alla delar av landet.

• 30 miljoner kronor utöver befintliga medel ska användas för att bevara och utveckla den kommersiella servicen i landsbygdsområden, i första hand tillgången till drivmedel.

• För att stimulera utveckling av servicelösningar som tar hänsyn till varierande lokala förutsättningar och behov avses 17 miljoner kronor avsättas. Medlen ska bland annat bidra till att förbättra samordningen mellan kommersiell och offentlig service.

• Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket har etablerat gemensamma lokala servicekontor i syfte att ge förbättrad service. En utredning har tillsatts för att stödja och utveckla dessa kontor ochandra samverkansinitiativ, bland annat med kommuner och ideella organisationer. Med anledning av utredningens delbetänkande har regeringen lämnat förslag till riksdagen om förenklingar av den lag som reglerar denna samverkan, samtjänstlagen.

• Antalet poliser ska till 2010 utökas till 20 000, vilket ska säkerställa en polisiär närvaro även i mindre tätorter och i landsbygder.

• Alla medborgare ska ha tillgång till domstolsverksamhet av hög kvalitet, oberoende av var i Sverige de bor. Samtliga tingsrätter i norra Sverige ska därför bibehållas.

• Apoteksmarknaden ska öppnas för konkurrens i syfte att öka tillgängligheten till läkemedel.

• Det kommunala vårdnadsbidraget, barnomsorgspengen, jämställdhetsbonusen, den utökade valfriheten inom vård och omsorg samt skattelättnader för hushållsarbete är exempel på reformer som syftar till att öka kvinnors och mäns valfrihet och därigenom deras möjligheter att finna lokalt anpassade lösningar som passar deras behov.

Bra infrastruktur och kommunikationer är centrala för att skapa en god tillgänglighet för företag samt hel- eller deltidsboende och besökare i landsbygdsområden. Detta krävs för att människor ska kunna knyta ihop boende och arbete, nå grundläggande servicefunktioner, driva företag, utöva fritidsaktiviteter etc.

Förutsättningarna för olika kommunikationsformer är delvis annorlunda i landsbygder än i tätorter och städer. Verksamheter och boende är mer utspridda i landsbygder och det finns därför färre personer per kilometer väg, järnvägsräls, bredbandsfiber eller mobiltelefonimast. Det gör det svårare att finna effektiva kommunikationslösningar. Samtidigt finns många företag med stor betydelse för hela Sveriges ekonomi i landsbygdsområden. Många och tunga transporter av råvaror och bearbetade produkter är vanliga. Naturresurser som utvinns inom exempelvis jordbruket, skogsbruket och gruvnäringen ger stora exportinkomster. Företag och boende i landsbygdsområden har också ett stort och ökande behov av att hantera och överföra information. Tillgängliga och robusta elektroniska kommunikationer med hög överföringskapacitet är i dag en grundläggande förutsättning för hållbar tillväxt, sysselsättning och företagande, liksom för att förenkla vardagen för människor, i alla delar av Sverige.

I skärgårdsområden tillkommer fler utmaningar, till exempel behöver kommunikationerna anpassas till långa sträckor över öppet vatten eller periodvis is. Sammantaget ställer de särskilda förhållandena i landsbygderna höga krav på flexibla kommunikationslösningar och en robust och tillgänglig infrastruktur med bra kapacitet.

Exempel på åtgärder för kommunikationer och infrastruktur:

• Sammanlagt 265 miljoner kronor har anslagits under åren 2008–2011 för att främja anläggning av bredbandsinfrastruktur (s.k. samförläggning av kanalisation).

• Inom landsbygdsprogrammet finns möjligheter att genomföra insatser som främjar tillgången till lokal service och infrastruktur, bland annat bredbandsanslutning som ger synergieffekter med andra åtgärder inom programmet.

• Staten bör, i samverkan med berörda aktörer, ävenfortsatt bidra till att uppnå robusthet och tillgänglighet rörande infrastruktur för elektroniska kommunikationer i de delar där de kommersiella aktörerna inte gör detta.

• Europeiska kommissionen har föreslagit förstärkningar av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling som bl.a. syftar till att utveckla bredbandstäckningen i landsbygdsområden. Ett beslut väntas under våren 2009.

• Inom ramen för den s.k. Närtidssatsningen kommer under 2009 ytterligare 400 miljoner kronor att användas till tjälsäkring och bärighetshöjande åtgärder i det statliga vägnätet. De sammanlagda medlen för detta ändamål uppgår därefter till 1,765 miljarder kronor under 2009. Åtgärderna kommer även landsbygdsområden till del.

• Medlen för statlig medfinansiering av enskilda vägar och enskilda färjelinjer ökades under 2008 med 100 miljoner kronor. För 2009 har ytterligare 150 miljoner kronor anslagits. I planeringen av transportinfrastrukturen 2010–2021 ska möjligheten att tillföra ytterligare medel övervägas.

• Vägverket genomför sedan en tid tillbaka en bred översyn av frågor som rör de enskilda vägarna, bland annat för att frigöra resurser och bli ett bättre stöd till väghållare.

• Den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010–2021 pågår. Exempel på prioriteringar och möjliga åtgärder:

– Planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen under denna period har lagts fast till 417 miljarder kronor, vilket innebär att dagens standard ska kunna upprätthållas och förbättras.

– När medlen ska fördelas på åtgärder ska livskraftiga landsbygder vara en av utgångspunkterna.

– Vid planeringen läggs större tyngd vid regionernas prioriteringar.

– Enskilda vägar, inklusive enskilda färjelinjer, ska ingå i planeringsramen och en ökning av medlen för dessa bör övervägas.

– Vilka lågtrafikerade järnvägar som ska rustas upp till högre standard och vilka förändringar som kan genomföras för det finmaskiga järnvägsnätet bör analyseras.

• Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över lagstiftningen inom kollektivtrafikområdet. Den ska bland annat analysera hur möjligheterna till en väl fungerande och kostnadseffektiv kollektivtrafik i landsbygder kan förbättras.

• Ett nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling, ”KOLL framåt”, genomförs. I programmet identifieras ett antal åtgärder för att främja kollektivtrafiken i landsbygder.

• Elförsörjningen har en mycket stor betydelse för samhällets funktion. Distributionen av el är särskilt sårbar i landsbygder. Därför pågår ett omfattande arbete för att göra elnätet mer störningssäkert.

• Elskatten för hushåll m.fl. har i många landsbygdsområden sänkts med ytterligare 3,0 öre/kWh från 2008.

Regeringen vill öka människors makt över sin vardag och deras möjligheter att påverka samhället. Människor på landsbygden har ofta ett stort engagemang för sin bygd. Det är viktigt att landsbygdsbefolkningens röst hörs och att ungdomars engagemang, intressen och kunskaper tas till vara för att utveckla landsbygderna.

Föreningslivet är ofta en stark ekonomisk och social kraft, som genom initiativ och ideellt arbete synliggör landsbygderna och främjar utvecklingen. På små orter har föreningar en viktig roll, inte bara för barns och ungdomars aktiviteter och fritid, utan för hela bygdens utveckling.

Många upplever landsbygderna som attraktiva miljöer att bo i eller besöka under längre eller kortare perioder. Attraktiviteten hänger ofta samman med natur- och kulturmiljön. Landsbygdernas särskilda förutsättningar och möjligheter förbises och underskattas många gånger i politik och samhällsplanering.

Goda förutsättningar för aktörer på den lokala nivån att påverka kommunala, regionala och nationella planerings- och utvecklingsfrågor kan ytterligare stärka utvecklingskraften i olika landsbygder. Regelverken för den fysiska planeringen och markanvändningen blir allt viktigare för landsbygdernas invånare. Deras möjligheter att medverka i och påverka planeringsprocesserna upplevs ofta som svaga. Regeringens avser att förbättra dessa förutsättningar. Markanvändningen genomgår hela tiden stora förändringar. Jord- och skogsbruket blir till exempel allt viktigare för produktion av biomassa för bland annat energiändamål. Många andra landsbygdsföretag är också markberoende, till exempel de som arbetar med landsbygdsturism, jakt och fiske, vindbruk eller med att tillhandahålla tjänster och kollektiva nyttigheter. Konsekvenserna för landsbygdernas företagande och boende måste noga prövas innan förändringar sker av regler som påverkar ägande- och nyttjanderätten för mark och vatten.

Möjligheterna att bruka utan att förbruka naturresurserna för att skapa tillväxt och arbetstillfällen i alla delar av Sverige ska utvecklas. Krav på åtgärder för att säkerställa en hållbar utveckling, formulerade som miljökvalitetsmål eller skötselmål för att bevara natur- och kulturvärden, ger också nya affärsmöjligheter för landsbygdsföretagare.

Exempel på åtgärder för attraktiva landsbygder och ökat lokalt inflytande:

• Regeringen avser att lämna förslag om den framtida folkrörelsepolitiken under 2009. Förutsättningarna för landsbygdens föreningsliv ska beaktas.

• Regeringen har träffat en överenskommelse med idéburna organisationer inom det sociala området samt Sveriges Kommuner och Landsting om hur samarbetet mellan staten och den ideella sektorn ska utvecklas inom det sociala området.

• Regeringen har lämnat förslag till riksdagen om det framtida stödet till idrotten.

• Bidragen till Riksorganisationen Hela Sverige ska leva och Skärgårdarnas Riksförbund har ökats.

• Den lokala nivåns roll i genomförandet av landsbygdsprogrammet 2007-2013 är stark genom den så kallade Leader-metoden. Beslut om projektstöd fattas i lokala beslutsgrupper, så kallade LAG-grupper. De kan årligen fördela cirka 340 miljoner kronor av offentliga medel till lokalt utvecklingsarbete.

• Ungdomsinflytande på lokal nivå stöds genom bl.a. Leaderarbetet. Ett nationellt ungdomsnätverk bildas inom ramen för Leader. En analys sker av om ungdomsperspektivet har getts tillräckligt utrymme i genomförandet av landsbygdsprogrammet.

• Lokala föreningars och gruppers roller i den fysiska planeringen ska lyftas fram i det fortsatta arbetet med plan- och byggfrågorna. En plan- och bygglagsproposition avses lämnas till riksdagen under 2009.

• Riksintressebegreppet och dess betydelse för hushållningen med den goda jordbruksmarken analyseras för närvarande av Miljöprocessutredningen.

• Regeringen har nyligen överlämnat förslag till riksdagen om ett utvecklat och förnyat strandskydd, ”Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden”. Genom förslagen fullföljs en politik för såväl utveckling av landsbygder som för skydd av naturmiljöer. Det föreslås bli lättare att få bygga i områden med god tillgång till stränder för att främja landsbygdsutveckling.

• Under perioden 2007–2013 används årligen cirka 1 miljard kronor inom landsbygdsprogrammet för köp av natur- och kulturmiljötjänster av lantbrukare. Totalt anslås cirka 3,5 miljarder kronor årligen till miljöåtgärder inom programmet.

• Cirka 260 miljoner kronor anslås årligen för kulturmiljövård. Varje år får omkring 2 000 projekt bidrag för bl.a. vård av värdefull bebyggelse och värdefulla kulturlandskap.

• Ett förslag till nationellt viltövervakningsprogram ska utarbetas. Åtgärder för en förbättrad vildsvinsförvaltning förbereds också.

• Förslag om rovdjursförvaltningen avses lämnas till riksdagen under 2009. Under 2009 utökas också viltskadeanslaget med 20 miljoner kronor och länsstyrelserna får medel för bl.a. kompetenshöjande åtgärder för en regionaliserad förvaltning av rovdjursstammarna.